De tysta klimathjältarna

Vi känner inte till någon annan produkt än våra skaldjur som är så klimatsmarta. På samma sätt som företag kan klimatkompensera genom utsläppsrätter pratar man idag om att kunna kompensera sina utsläpp med en musselodling. Så bra är en musselodling för klimatet. Hur funkar det?

Jo, såhär är det. I den kustnära havsmiljön släpper vi människor ut alldeles för mycket näringsämnen i form av kväve och fosfor. Majoriteten av de utsläppen kommer inte som man tror från reningsverk utan från det som kallas diffusa utsläpp, alltså vatten som sipprar ut i havet via bäckar, åar och floder. Det skapar stora mängder växtplankton som förbrukar det mesta av syret i vattnet. Därför är flera fjordbottnar i Bohuslän i mycket dåligt skick.

Blåmusslor filtrerar vatten och suger åt sig näring, det vill säga växtplankton. Växtplankton innehåller kväve och fosfor – två näringsämnen som är en del av det naturliga kretsloppet. På grund av människans utsläpp finns dock för mycket av dessa ämnen i kustvattnet.

En vanlig blåmusselodling på 150 ton musslor filtrerar ungefär 18 000 kubikmeter vatten per timme. Men det behövs mer musslor för att rena Bohusläns kustvatten från kväve – närmare bestämt 600 000 ton.

Vi behöver alltså äta mer musslor. I Sverige äter vi 0,3 kilo per år och person, jämför det med snittet i Europa som ligger på 1,5 kilo per år per person.(Sveriges Havsodlares Producentorganisation)

När vi är på semester utomlands lyxar vi oftare till det med musslor än hemma i Sverige. Vi behöver helt enkelt ta med våra goda semestervanor hem till Sverige för att tillsammans förbättra klimatet. Ju mer vi kan odla desto bättre för klimatet.

Musselodling är ingen passiv miljöåtgärd, den skapar en fantastisk produkt, musslan är proteinrik och fullmatad med Omega 3. Lägg sen till de arbetstillfällena odlingarna skapar i de kustnära samhällena och fundera på om du kan komma på något som är mer hållbart och klimatsmart? Vi har inte kommit på något. Men så är vi ju mest intresserade av skaldjur också.